I veckans nyhetsbrev skriver vi om kemikalie-grädde och varför vi rekommenderar färsk grädde och varför. I Norge är Karragenan förbjudet. Vi frågar oss, varför?
Så här skev journalisten Marie Grahn på GP Uppdaterad 2023-07-22| Publicerad 2013-10-02
Tar man bort fettet från grädden blir konsistensen vattnigare. För att kompensera hälls en dos E407 i. Karragenet gör att fettet i grädden fördelas jämnt och inte lägger sig på ytan så att den första grädden man häller ur paketet blir tjock och resten tunn.
Karragen är en godkänd tillsats som man utvinner ur rödalg. Den har använts i livsmedel i många år och betraktas av Världshälsoorganisationen som ofarlig, men det finns forskare som varnar.
Mikael Lindgren, pr-chef på Arla foods, tror att konsumenterna är medvetna om att de får en tillsats i stället för fyra procents extra fetthalt när de väljer den 36-procentiga vispgrädden – Det hoppas vi, det framgår även av innehållsförteckningen på förpackningen. Vi vet att konsumenterna uppskattar produkten för att den har lägre fetthalt, längre hållbarhet och en smart förpackning. Stabiliseringsmedlet bidrar till att produkten får bättre stabilitet och därmed bibehålls produktens funktionalitet, säger han.
Gräddliknande produkter
Det finns även ett antal gräddliknande produkter i mejerihyllorna. Om man väljer att laga mat med Mat och visp från Milda får man förutom kärnmjölk, skummjölk och vatten även härdat fett, vegetabiliskt fett, olja, modifierad stärkelse, emulgeringsmedel, socker, arom, färgämnen och två sorters stabiliseringsmedel varav det ena är karragen.
Karragen, även kallad karragenan eller tillsats E407, är ett av de vanligaste förtjockningsmedlen i livsmedel och tandkräm, också använt i hårschampo och hudvårdsprodukter. Karragen tillverkas alltså av rödalgerna karragentång Ämnet ger ett slem som används av industrin vid färgtillverkning, klarningsmedel i öl och styvningsmedel för papper och textilier. I livsmedel tillsätts karragen för att ge en gräddig, smidig konsistens.
Ämnet kan orsaka gasbildning i tarmen. Det finns också omstridda amerikanska forskningsförsök som menar att ett ämne som bildas när karragenan bryts ner kan vara cancerframkallande. Världshälsoorganisationen, WHO, klassar dock karragenan som i princip ofarligt, men rekommenderar inte användning i barnmat.
Här kan du läsa hela artikeln
Så här skriver Äkta vara på sin hemsida
Kända hälsorisker
Kan orsaka gasbildning i tarmen. Vissa djurförsök tyder på att ett ämne som bildas när tillsatsen bryts ner eventuellt kan orsaka inflammatoriska tarmsjukdomar, exempelvis Crohns sjukdom och ulcerös kolit, som i sin tur kan öka risken att drabbas av tjocktarmscancer. Det finns också viss forskning som pekar på att karragenan kan bidra till typ 2-diabetes. Vid en förnyad säkerhetsutvärdering som den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA gjort kom man fram till att det fanns luckor i kunskaperna om tillsatsen och att man behöver ytterligare toxikologiskt underlag innan man kan fatta ett nytt beslut om användandet av tillsatsen. Den nya utredningen pågår fortfarande (2023).
Här kan du läsa hela inlägget.
Kanske Karragenan i sig inte så farligt, men beakta att det stannar ju inte där. Nästan all vår mat har idag tillsatser så sammantaget blir det en hel del. Och vi är bara tre generationer som ätit tillsatser sedan industrin fick fritt fram i våra kök. Så vad det gör med kommande generationer har vi ännu ingen aning om.
Så låt oss vara hoppfulla och göra det vi kan. Välj ren mat, utan tillsatser och produkter vi inte vet vad det är till fullo. Eller helt enkelt inte köpa matprodukter med saker i, vi själva inte skulle använda när vi lagade mat hemma!
Support your local farmer 🤞